Det är ett jäkla tjat om mitt hår i bloggen, men det är viktigt med håret för mig :p

Konstig kanske, men sant.

Jag är fortfarande väldigt osäker på om jag vill ha kort hår.

Vissa dagar känner jag att jag vill ha tillbaka mitt långa hår, andra dagar trivs jag med det jag har.

Dom dagar då jag känner att jag vill ha långt hår skulle jag helst vilja ha det direkt. Men det kommer ta låååång tid att spara ut det. Och det känns jäkligt jobbigt.

Dessutom känner jag mig själv, antagligen kommer jag tröttna på att spara ut det när det börjar bli fult. Då kommer jag klippa mig igen, och så var man tillbaka på ruta ett igen.

På något vis känner jag mig inte lika mycket som en tjej när jag har kort hår. Känner mig "okvinnlig". Får för mig att Jonas hellre vill ha en tjej med långt hår, även fast jag vet att det inte spelar någon roll för honom vilken frisyr jag har :p

Men jag blir så avundsjuk på alla med långt hår. Tänker att så vill jag också ha.

Samtidigt tänker jag på hur mitt hår såg ut då det var långt. Det bara hängde där, jag fixade aldrig i ordning det liksom. Men nu tror jag att jag skulle börja göra det mer, eftersom jag har hållt på mer med håret nu då jag har en kort frisyr.

Saknar att kunna sätta upp håret. Ha ett val liksom, hur ska håret vara idag?

Det går inte med den här frisyren.

Hmm, visst låter det som att jag borde spara ut det va?

...är det en vanlig dag?

Nej det är ingen vanlig dag

För det är Jonas födelseda'

Hurra, hurra hurra!

 Grattis på 27 årsdagen älskling! 

Blir snart sängen nu.

Jonas pappa är här och hälsar på, han sover på luftmadrass i köket.

Bor man litet får man ju ta till lite speciallösningar ;)

Egenligen skulle nog jag behöva sova i köket.

Jag är så jädrans förkyld, så jag snarkar så Jonas inte kan sova.

Dessutom känner jag att jag börjar få hosta också, och hostar jag vaknar ju Jonas då också.

Natten mot igår hade jag feber. Tog tempen när jag var upp en sväng och låg då på 38 grader ungefär. Frös som en tok, tog en alvedon. Sen vaknade jag och var jättesvettig, sängen var alldeles blöt! Sen blev det ju iskallt i sängen när jag flyttade på mig. Jonas hade åkt och jobbat då, så lånade en bit av hans sida av sängen istället.

Jobbigt med feber, endera fryser man som en tok. Det är ju då febern stiger, sen svettas man då febern sjunker.

Av någon anledning har jag lyckats vara förkyld dom sista två gångerna jag har träffat Jonas pappa. Sist blev han smittad så han låg däckad mer än en vecka och sen höll det i sig bra länge efter det också. Hoppas han inte blir smittad den här gången! Tyvärr är nog risken rätt stor när man bor på 40 kvm...

I morgon fyller älsklingen år, så då blir det tårta och presenter :)

Nu - hopp i säng! Snart i alla fall...

Dagen började med en liten sovmorgon.

Skulle inte börja jobba fören 11.30, så jag duschade, åt och tog det lugnt.

Innan jobbet skulle jag skjutsa Norpan ut till Nicklas i Hög, för Jonas jobbade också och skulle inte komma hem förän 14.30 ungefär.

Allt gick bra, tills jag helt plötsligt fick sladd. Efter Gåcksätersvägen, ca 2 km hemifrån.

Körde inte speciellt fort, ca 50 km/h (iofs kanske det är rätt fort i en kurva när det är halt). Bilen for åt vänster, sen åt höger och så vänster igen.

Jag försökte styra så gott jag kunde,men fick ingen ordning på bilen.

Det slutade med att bilen gjorde en 180 graders sväng så jag hamnade med bakdelen och halva framdelen nere i diket på andra sidan vägen, med huven mot färdriktningen. Fy fasen vad rädd jag blev!

Första tanken var: Hur gick det med Norpan?!

Men det gick bra med oss båda. Norpan förstod nog inte riktigt vad som hände som tur var.

Jag skulle ju börja jobba 11.30, klockan var nog runt 11 då jag for i diket.

Ringde pappa, han kunde komma på lunchen med en fyrhjulsdriven bil som han kunde låna på jobbet.

Ringde Nicklas som kom för att hämta Norpan, han gick. Tror nästan han måste ha småsprungit lite för det gick så fort. Eller så hade jag tappat tidsuppfattningen lite mitt i allt?

Ringde mamma, men hon svarade inte just då. Tror hon hade möte.

Ringde Jonas också och storgrinade, han måste ha trott att det var väldigt allvarligt innan jag hade hunnit tala om vad som hade hänt.

När jag pratade med mamma efter en stund hade jag lugnat mig, så hon var nog den enda som jag inte skrämde.

Givetvis ringde jag jobbet också, insåg ju att jag inte skulle komma i tid eftersom ingen kunde skjutsa mig och min bil stog där den stog.

Grinade när jag ringde så chefen trodde jag hade gjort illa mig :p

 - Är det säkert att du inte har gjort illa dig? sa han.

 - Jag tror det,svarade jag. (Vilket svar! :p)

 - Det var ingen airbag som utlöste då eller nåt?

 - Nej, det finns inte ens någon sån på den här bilen. (Det visste jag i alla fall)

Jag sa att jag bara var chockad och berättade vad som hade hänt. Han sa att jag skulle ta det lugnt och komma när jag kunde, så det var ju tur att han inte blev arg. Men man kan ju inte rå för något sånt där iofs, så trodde inte dom skulle bli arg på jobbet heller.

Jag, Nicklas och Norpan gick hem och väntade på pappa, hann bara innanför dörren så kom pappa så det var bara att gå ut igen :)

Jag hade ju lärt mig att man ska ha på varningsblinkers, så det hade jag ju då. Och varningstriangeln utsatt.

Varningstriangeln var ju bra, men blinkersen! Den kunde jag väl ha skippat. Inte nog med att den inte syntes så gjorde den också att batteriet drog ur och bilen inte startade! Så vi fick börja med att leta fram startkablar.

Sen hämtade pappa och Nicklas granris och la under däcken för att vi skulle få bättre fäste.

När jag var uppe öppnade pappa dörren och frågade:

Hade du handbromsen i?!

Det var då jag uptäckte att så var fallet...

När jag hamnade i diket skulle jag kliva ur och kolla lite, så jag la i friläge och handbromsen(!). Vad nu handbromsen var nödvändig för, det var ju inte precis så att bilen kunde rulla åt något håll!

I alla fall, när pappa skulle dra upp mig glömde jag lägga ur handbromsen. Så han drog och jag gasade. Handbromsen gjorde att granriset följde med upp istället för att ligga kvar och ge fäste. Men upp kom jag ju :p

Tack för hjälpen :)

Ja ja, tur att det gick bra i alla fall. Med både Norpan, mig och bilen :)

Jag har så himla gullig familj (Jonas inräknad)!

Dom bryr sig så mycket och hjälper till i alla lägen. Dom är helt bäst! <3

Älskar er!

Oj, Carros länkning till min blogg på min födelsedag gjorde att jag hade ungefär 30 fler läsare den dagen än jag brukar ha i normala fall! :) Det var ju kul!

Jobbet tar upp mycket av min tid, den tid jag har över går till annat än bloggen för tillfället. Därför har det varit lite dåligt med uppdatering senaste tiden.

Jag är ju numera 21 år, känner ingen större skillnad mot när jag var 20 om man säger så ;)

Kommer ett inlägg om det framöver, men inte ikväll :)

Idag har jag varit hos Carro. Även Carros kompis Sara och lilla Maja var där :)

Har jobbat också 15-19. Kort pass, men ett av dom svåraste jag har haft på McDonald's. Har nämligen lärt mig Dt2:an. Alltså lämnat ut maten.

Inte så svårt kanske man kan tro, men det är det.

Jättemycket att tänka på och världes tidspress.

Magsår nästa?

Hade fått ett sms när jag slutade där det stog:

Hmm, är det inte meningen att man ska få med pommes frites till en meny? ;)

Ooups!

Förlåt.

Men man måste göra misstag, annars lär man sig inte.

Får jag stå på samma station i morgon också kommer jag nog kolla två gånger att alla pommes frites är med.

Som med allt annat blir man ju bara bättre av övning, så om några dagar kommer nog Dt2:an flyta på rätt bra den också. Även om den tar lååång tid att bli proffs på!

Jag har haft jäkligt ont i magen den här veckan. Vet inte vad det beror på. Kanske är det stress?

Det märks väl om det går över snart, det gör det nog.

Nu ska jag se vem som åker ut Let's Dance, sen ska jag åka till lägenheten.

Har varit i Hög och ätit middag. God taccos, tack mamma! :)

Jonas pappa är och hälsar på i helgen, så några dagar framåt blir vi tre i våran lilla etta :)

För någon dag sen när jag jobbade var det en gäst som berömde mig!

Jag blev så paff!

Det är inte många som vågar säga vad dom tycker om en, oavsett om det är något bra eller dåligt.

I alla fall hade gästen, en kvinna kring 40, beställt av mig en gång.

Sen kom hon tillbaka efter ett tag och ville beställa något mer.

Då sa hon:

- Jag tycker att du är jätteduktig.

- Jaha, tack, sa jag och log lite generat.

- Ja, du passar så himla bra här tycker jag! sa hon

Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, men jag blev jätteglad! :)

Alltid kul att höra att man gör något bra.

Man kan ju hoppas att fler tycker att jag gör bra ifrån mig också!

Idag däremot hade jag nog inte min bästa dag.

Krånglade med lite olika saker, men det var ingen katastrof.

Men när klockan är 20.30, då brukar det inte vara många gäster.

Helt plötsligt rasade det in säkert 10 personer som skulle beställa var för sig.

Vi var fyra stycken på jobbet, en hade rast. Så tre på golvet.

Jag ensam i kassan, en i driven och en i köket.

Inga burgare klart. Ingen pommes frites och ingen kyckling eller nåt.

För i vanliga fall brukar det ju som sagt vara i stort sett tomt vid den tiden.

Vissa beställde rätt mycket också. (Vilket ju är bra, men just då blev det stressigt!)

Inte nog med att det var mycket folk, hälften av dom pratade engelska!

Men det löste sig tillslut, som vanligt :)

Igår kväll tog jag bussen till Storån.

Jonas har varit här och åkt skoter sen fredag morgon.

Nu är jag ledig tills i morgon, så då passade jag på att åka hit och hälsa på lite eftersom det är så sällan jag är ledig. Så det här var enda tillfället som passade i hela februari tror jag?

Längtade lite efter Norpan, så måsta träffa henne lite :)

Och jag och Jonas är sällan lediga samtidigt, så vi måste passa på att ses när vi kan.

Till helgen är jag iofs ledig, men då ska jag iväg till Sandviken efter jobbet på fredagen och träffa kusin+barn. Eventullt andra kusinen och hans barn också. Och förstås faster Monica och "farbror" Curt också :)

Sen på lördag kväll är det personalfest, så jag kommer inte till Hudik fören natten mot söndag. Så den helgen får vi inte heller träffas så mycket.

Så det gäller att passa på som sagt :)

Idag ska vi ta en promenad i finvädret. Sen funderar vi på att ta skotern in till Ytterhogdal (det blir nog ungefär 4 mil sammanlagt) och äta pizza till middag.

Mysigt! :)

Jag vill ju ha en tatuering.

Men vill att den ska betyda något.

Vill inte ha något som man kommer att ångra sen.

Nu har jag hittat en som jag gillade jäkligt mycket!

Källa

Jag ska förklara hur jag tänker med att den skulle betyda något.

Jag tänker mig att jag är blomman liksom. Och ur mig skjuter det massa stjärnor, stjärnorna är dom som jag tycker om.

Så varje stjärna representerar en person som jag tycker om - de närmaste i familjen.

Vissa stjärnor får represnetera grupper liksom, t ex kompisar och släkten.

Sen kan man fylla på med stjärnor, t ex när man får barn. Då kan dom också få en egen stjärna.

Ska slipa lite på den idén :)