Ja tänka sig, nu är det snart 5 månader sen som vi äntligen fick träffa vår lilla son!

Tiden har verkligen flugit iväg, man försöker ta vara på varje sekund precis som alla säger.

Men det är som att man inte kan få nog av honom.

Som att även om jag sitter och tittar på och gosar med honom så längtar jag efter honom, det går liksom inte att suga in allt man skulle vilja.

Vet inte hur jag ska förklara, men ni kanske förstår hur jag menar?

På BB samma dygn som han föddes ♥

En dag gammal ♥ 

Och såhär stor är han nu, våran lilla lilla älskling:

Nu äter han inte bara bröstmjölk längre. Han äter även gröt, mosad banan, fruktpuré och annan puré från 4 månader.

Ibland får han smaka pyttelite av det vi äter.

Favoriten hittills verkar vara blåbärspuré!

Eller ja, favoriten är förståss fortfarande mammas tutte...

Sixten lärde sig vända sig från rygg till mage den 12 november.

Då gjorde han det flera gånger på raken.

Men sedan dess har han inte gjort det något mer. Det var som att han gjorde det bara för att visa oss att han kan.

Men det är ju så mycket mer bekvämt att ligga på rygg och sprattla!

Att han kom av sig med att vända sig kan också ha berott på att han blev sjuk några dagar senare.

38,5-39,3 graders feber i tre dagar.

"Tre dagars feber" som slutade med röda utslag när han blivit feberfri.

Nu är han pigg igen som tur är :)

I måndags var han själv med sin pappa för första gången.

Eller alltså, han har ju varit det innan också. Men max en timme då.

Den här gången var det tre timmar ungefär medan jag var och fixade håret.

Det gick jättebra för alla inblandade!

Först hade dom gått en promenad så Sixten somnade i vagnen, sen sov han ute en stund.

När han vaknade ville han äta, så Jonas gav honom av mjölken jag hade pumpat ur. Han hade inte ätit jättemycket men han hade blivit nöjd i alla fall.

Sen gjorde han världens lass så Jonas till och med blev tvungen att bada honom. (Dessa läckande blöjor alltså...)

Då blev det skrik efter badet, men det brukar kunna bli så när han kommer upp och det blir lite kallt.

Appropå det jag skrev om i förra inlägget om att pumpa ut mjölk... Det verkar vara väldigt olika hur mycket man får ut.

Nu när jag pumpade ut till måndagen fick jag ut hela 150 ml ur ena bröstet.

Sist blev det knappt 115 ml. Så skillnad kan det tydligen vara!

Har precis pumpat ur lite bröstmjölk.

Vi ska nämligen prova och se vad Sixten tycker om att få sin mat ur flaska.

Den 19 november ska jag iväg till frisören, ska både färga och klippa så jag kommer ju vara borta några timmar. Det innebär ju att risken att Sixten blir hungrig medan jag är borta är rätt stor. Alltså måste det finnas mjölk hemma som Jonas kan ge honom. Så nu ska vi öva lite med nappflaska.

Sixten har aldrig ätit ur flaska, dessutom verkar det som att han slutat med napp... Så frågan är om han kommer fatta att han ska suga på flaskan. Eftersom han inte suger på nappen när man sätter den i munnen på honom utan bara grejar med tungan på den så tänker jag att han kanske gör samma med flaskans napp också?

Men trycker man fram lite mjölk och ger honom så kanske han fattar galoppen.

Vi ska i alla fall prova ge honom från flaska ikväll, nästa gång han vill ha mat. Jonas ska få ge honom.

Har fått rådet att jag ska hålla mig borta så att han inte hellre vill äta från mig.

Men jag vill ju se när han äter ur flaskan första gången :)

Funderingar om det där med att pumpa ur...

Hur mycket ska man pumpa ur?

Nu pumpade jag mest ur ena bröstet och ur det fick jag ut ca 110-115 ml.

Är det mycket eller lite? Räcker det för att Sixten ska bli mätt?

Han äter ju normalt bara från ena bröstet när han äter som vanligt också, och då blir han ju mätt.

Jag pumpade tills det inte kom mer nu, så det är väl den mängden som finns i mitt bröst då. Kanske skulle det ha kommit mer om jag fortsatt ännu längre, trots att det inte kom något på en stund...

Aja, när jag ska iväg ska jag se till att det finns mycket mjölk hemma i alla fall. Bättre att det finns för mycket än för lite!

Ikväll finns ju jag till hands om det inte skulle räcka :)