Just nu sitter jag här och känner att det finns vissa personer jag längtar lite extra efter. Två mycket speciella vänner som betyder väldigt mycket men som jag träffar allt för sällan.

En av dom är Sara.

Tänk om du kunde bo lite närmare mig!

Så att man bara kunde åka och hälsa på en ledig dag. Bjuda över dig på fika, ta en sväng på stan eller se en bra film.

Du sprider så himla mycket positiv energi runt dig, så man blir alldeles glad i kroppen.

Att vi är väldigt lika varandra är så himla skönt, man behöver aldrig fundera på om man kan säga det ena eller det andra. Man kan säga precis vad som helst.

Även om vi inte ALLTID tycker eller tänker lika så gör det inget, vi tycker om varandra i alla fall. Precis som det ska vara.

Den andra personen är Emma.

Jag vet inte när vi sågs senast?! Det är nog ett år sedan skulle jag tro.

Vi hörs lite då och då, men inte ofta. Våra liv liksom pågår bredvid varandra men det blir liksom aldrig att dom klickar ihop. Vi har fullt upp med vårt liksom.

Men ändå vet vi vart vi har varandra. Vi vet att den andre alltid finns där. Det är bara att skicka ett sms eller ringa. Inget kommer vara förändrat, det kommer vara precis som innan.

Vi fick ett väldigt starkt band under gymnasietiden då det hände många sorgliga men även roliga saker och det bandet kan ingen klippa av. Det kommer alltid finnas där.

En annan person, som jag däremot träffar rätt så ofta, men som också är väldigt viktig för mig är Carro.

Henne hinner jag inte längta efter på samma vis och det är jag glad för.

Att ha en vän nära, som man kan hälsa på i stort sett när man vill. Som jag också kan prata om allt med och som jag också vet alltid finns är så himla viktig att ha. Att man inte behöver göra massa saker utan bara kan vara, sova middag en timme eller två... ;) Det är en trygg vänskap.

Oj vilket smörigt inlägg det här blev på något vis. Men jag tycker såhär, och det är inte ofta man säger sånna saker till sina vänner.

Därför passar jag på nu att säga att ni är SÅ betydelsefulla för mig ♥ 

Igår efter jobbet blev det en sväng ut till "stugan" på Hästholmen.

"Stugan" är efter mammas pappa och hans syskon, som nu mamma och hennes syskon har ärvt hans del efter

Jättehärligt väder var det, så himla skönt.

Min kusin badade till och med i havet! Fast om det var så väldigt varmt vet jag egentligen inte. Jag var lite sugen på att ta premiärdoppet jag med, men är nog lite för mycket badkruka ändå så jag höll mig på det torra.

Blev utmanad av morbror Mats att cykla en viss sträcka på enhjuling. Om jag klarade det skulle jag få 500 kronor.

Sträckan var ungefär på sex meter, men jag hade inte cyklat enhjuling innan så för mig var det lååååångt!

Efter några försök tyckte nog Mats att oddsen att jag skulle klara det inte var så höga, så han höjde beloppet jag skulle få till 1000. Det slutade med att om jag klarade det skulle jag få 12 000 kronor!

Ni kan ju gissa hur bra jag var alltså...

Jag var alldeles för feg och vågade inte riktigt trampa. For i backen en gång, och om jag gjorde om den vurpan en gång till skulle jag också få en belöning. Men inte ens det lyckades jag med ;)

Framåt kvällen slutade det blåsa och alla j*vla mygg kom fram. Räknade till att jag har  minst 14 myggbett på bara framsidan av benen, det var vad jag såg när jag satt på toaletten. Dom bet mig alltså genom byxorna till och med dom rackarna!

Men med sommaren kommer myggbetten. Det finns mycket annat bra som väger upp det tycker jag! :)

Även om det är skitjobbigt när det kliar

Jag borde nog lägga mig nu egentligen.

Men det är så svårt att bara gå direkt och lägga sig när man kommit hem från jobbet. Klockan är snart kvart i fem på morgonen, kanske lika bra att stanna uppe tills i kväll när man ska sova...

Man kan säga att vi hade fullt upp på jobbet under kvällen. Gästerna stannade till efter stängning, vilket gör att man inte kan göra vissa saker som man gör under stängningen. Det ledde till att det tog lite längre tid än vanligt...

Sen strulade det som tusan med att jag hade gjort en liten miss med stämplingen efter rasten, men det får jag ringa om i morgon så borde det kunna fixa sig!

Nej, jag tror nog att jag ska försöka mig på att sova ändå ♥

I år blir det inte mycket semester för min och Jonas del.

Vi har bara en vecka. Vecka 31, hade tänkt åka till Rättvik på Classic Car Week.

Men nu börjar vi ändra på planerna...

Förmodligen blir det en sväng till Gotland istället. Bara vi två.

Vi tänker i så fall ta med oss ett tält och bo i det. Kanske bo på några olika campingar eller på en bara. Det får vi se.

Vi ska köpa ett bra tält som det inte regnar in i, och som man kan ha kvar i många år och det håller ändå.

Tycker det skulle vara så himla mysigt att åka till Gotland och bara rå om varandra och titta på vad vi vill och göra vad vi vill.

Längtar ♥

I morgon har jag stor press på mig på jobbet.

Det ska bli kul, men samtidigt är jag himla nervös!

Kan inte gå in på vad det handlar om, men det är viktigt att prestera i alla fall.

Huuuua!

Vi är i Storån i helgen.

På kvällen skjutsade vi Jonas moster och hennes karl till Ytterhogdal på fest, vi åkte tillbaka hem till Jonas mamma och grillade.

Efter det och lite tv-tittande bestämde vi oss för att åka till Sveg en sväng för att se om det var någon fart där...

Efter vägen såg vi först en älgkalv som stog och åt, lite senare såg vi två harar.

Inget speciellt med dom djuren liksom.

Det lite mer speciella var att mellan det där såg vi två BJÖRNAR!

(Förra sommaren såg vi ju också en björn, den sprang över vägen ca 50 meter framför våran bil)

Dom här björnarna stog och grävde vid skogskanten intill vägen. Skulle försöka vara snabb och knäppa ett kort med mobilen, men det hann jag ju inte såklart. För björnarna blev rädda och sprang iväg. Om det var mitt skrik eller bilen som skrämde dom vet jag inte... Men iväg sprang dom i alla fall så att jorden sprutade.

Det är en häftig känsla att se en björn. När man sitter i bilen. Skulle jag inte ha gjort det skulle jag förmodligen inte ha tyckt att det var lika spännande... Hua, hemska tanke!

Det där var också det mest spännande som hände igår kväll. Det var inte många människor i rörelse i Sveg. Om man säger så.

Och inte gick jorden under heller även fast någon gubbe hade förutspått att det skulle hända igår. Skönt!

Undrar om någon har luskat ut mitt lösenord till mailen, loggat in och bytt?

För nu i två dagar har det varit omöjligt att logga in, lösenordet stämde inte.

Jag har haft samma länge och vet att jag inte har bytt, så det var väldigt konstigt!

Men nu har jag bytt, får se hur länge det fungerar...

Jobbade stängning igår. Den slutade tvärt med störtblödning från mitt pekfinger...

Höll på att torka bakom grillarna och så råkade jag dra fingret längs en plåt som var väldigt vass. På ovansidan av pekfingret, delen närmast handen blev det ett jack som jag tyckte såg så djupt ut att man nästan såg benet.

Riktigt så illa var det inte, visade det sig. Men det blödde tokmycket! Vid varje puls så sprutade det ut en stril blod.

Skyndade mig till handfatet, blod på golvet, blod runt handfat och på en plastbehållare som stog där. Jag skakade som en tok, man blir ju rädd när det blöder sådär mycket. Sen tänkte jag på att plåten inte direkt var ren så det fanns ju risk att såret skulle bli infekterat så jag sköljde med ljummet vatten. INTE skönt, det sved kan jag meddela.

Sen gick jag med fingret i luften med papper lindat runt, men det blödde igenom ändå.

Så tänkte att det var bäst att åka upp på akuten och kolla så jag inte skulle behöva sy. Jonas var så himla snäll att han klev upp efter 02.30 på natten för att komma och hämta mig och följa med mig.

Dom gjorde rent med flera tussar som dom doppade i någon vätska, sen konstaterade att det skulle räcka med deras "superlim". Så då limmade som ihop det och sen var det klart.

I början gjorde det inte så ont faktiskt, men sen när vi kommit hen och adrenalinpåslaget släppte så ilade det som tusan ända in i benet kändes det som.  Talade om det för Jonas och så sa han:

Köp sensodyne då!

Fattade inte vad han menade först, vad är sensodyne?! Men sen kom jag på att det är den där tandkrämen mot ilningar :p

Idag är det väldigt ömt, vill inte gärna slå emot något vilket jag redan hunnit göra. Aj!

Såret vätskar lite, men inte så farligt.

Nu blir det till att gå runt med plåster.

Ska snart iväg och jobba stängning igen, men behöver inte stå i köket idag i alla fall! :)

Det är inte lätt det här med att flytta.

Vart ska vi bo? Hur stort? Hus/lägenhet? Hur dyrt?

Många frågor snurrar i huvudet.

Att vi ska flytta vet vi i alla fall. Ettan har länge känts lite väl liten.

På ett vis är det kanske lika bra att köpa ett hus direkt, för det är ju det vi vill i framtiden.

Samtidigt vore det kanske bra att vänta något år till så att man hinner spara ihop lite mer pengar. För som det är nu är det bara Jonas som har några sparade pengar att prata om. Mitt sparkonto är inte direkt stort...

Hittills har vi varit på två husvisningar, men inget av husen har känts riktigt bra.

Man måste få rätt känsla.

Nu har vi tittat på internet efter bostadsrätter, men det finns inte många ute för tillfället.

Vi får fortsätta leta helt enkelt.