Igår gick jag in i vecka 33!

Var då iväg på besök hos barnmorskan.

Fick väga mig och ta blodtryck som vanligt, däremot inget blodprov idag.

Har nu gått upp totalt 9 kg under graviditeten, 2 kg sen förra besöket för tre veckor sen :p

Men det känns inte så farligt ändå.Blodtrycket var bra också!

Fick komma in till barnmorskan. Hon frågade lite hur jag hade mått sen sist vi var där, om jag hade några funderingar eller så. Jag har nästan aldrig något att fråga känns det som, men jag frågade lite om sammandragningarna som jag har och den mensvärkliknande känslan jag får i samband med dom. Frågade också lite om halsbränna.

Sammandragningarna och det behövde jag inte oroa mig för, det var normalt och så länge det inte gjorde riktigt ont var det bara bra att ha dom. Men jag ska dra ner på tempot, kroppen säger ju ifrån när den behöver ta det lugnt och jag tror att det börjar bli lite mycket nu för min kropp.

Idag t ex började jag nästan grina för att jag var tvungen att stå på huk och plocka upp massa små förpackningar som hade ramlat ner på golvet. Det är alltså sjukt jobbigt att stå på huk och att sen resa sig också. Haha, jag skäms ju för mig själv!

Tillbaka till barnmorskan. Hon mätte magen, sf-måttet ligger nu mellan normal och övrekurvan igen. Så tillväxten har alltså planat ut lite sen sist men hon tyckte kurvan såg fin ut. Det kanske inte är någon jättebebis ändå? :)

Hon försökte känna om bebisen låg med huvudet ner, men det var svårt att avgöra tyckte hon.

När hon skulle lyssna på bebisens hjärta fick hon inte tag på det först, det tog en ganska lång stund innan vi tillslut kunde höra hjärtslagen tydligt. Innan hörde hon den men fick ingen riktig kontakt, bara en liten buff från bebisen som nog inte ville bli lyssnad på just då... Förmodligen sov den sa hon för hjärtljudet låg på 128 slag/minut, vilket är ganska lågt.

Om två veckor har vi tid igen, då ska samma procedurer göras. Vi kommer nu fortsätta gå varannan vecka fram tills bebisen föds. Går vi över tiden blir det kanske ännu oftare? Men det hoppas vi på att slippa!

Har än så länge inte fått några bristningar på magen. Inga nya i alla fall. Dom jag har på sidorna har jag haft i många år, men nu har dom nog blivit lite rödare tror jag. Inte så konstigt med tanke på hur spänd huden blivit!

Idag är det 54 dagar kvar till beräknad födsel!

Vecka 33 (32+0)

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En hel del har hänt sedan sist.   Numera är jag förskollärarstudent. Jag trivs bra på utbildningen och jag är nöjd med de studieresultat jag uppnår! Programmet läser jag på distans och jag har precis avslutad min första verksamhetsförlagda utbild...

Äntligen, efter ett år av slit, har en diskmaskin flyttat in i vårt hem. Det känns så himla skönt! Har tjatat om det både på instagram och Facebook, men alltså förstår ni hur skönt jag tycker att det är?! Innan har diskberget snabbt vuxit till (d...

Ja, det är som vanligt det här. Ett blogginlägg här och där med långa mellanrum. Det är som att lusten och tiden för att blogga går i perioder, just nu kände jag för att skriva lite. Det var ju faktiskt två månader (!) sen sist...   Våran lil...

Sju månader har gått sedan den finaste av alla kom till oss. SJU månader! Det är ju inte riktigt klokt vad fort riden går. Nu är Sixten närmare ett år än nyfödd. Våran lilla snutte! Satt tillsammans med Sara och kollade lite i förlossningsjournal...

Sixten är en väldigt lättsam pojke på många sätt och vis. Men när det kommer till det där med sömn är det lite annat. På dagarna går det oftast jättebra att få honom att somna, i vagnen. Inne eller ute spelar ingen roll, bara vagnen gungar somnar ha...