I fredags var det dags för besök hos barnmorskan igen.

Har nu gått upp 11 kg sedan inskrivningen. Skulle gissa på att jag hamnar på en viktuppgång kring 15 kg, inte mer hoppas jag! Blodtrycket var bra och likaså blodsockret.

Anneli (barnmorskan) pratade lite om vad som kommer göras när barnet är fött, olika tester och så. Hon pratade också lite om vad som kan hända med mig nu innan förlossningen. Saker som är normalt och vad man ska vara uppmärksam på.

Hon pratade om att man ju ska ringa in till förlossningen och sa: Det numret har ni väl knappat in redan förstår jag.

Hmm, ja just ja, precis det har vi ju gjort... Eller så inte. Det var typ då det slog mig att vi faktiskt inom några veckor kommer behöva det numret och att vi faktiskt ska åka in till förlossningen! Så nu har jag lagt in det i telefonen...

Fick lägga mig på britsen för att mäta magen och lyssna på bebisens hjärta. Men först skulle hon känna om bebisen var fixerad. Det var den! :) Känns tryggt att den är det, då behöver man i alla fall inte oroa sig för att den ska komma med rumpan först (vilket innebär snitt om man är förstföderska för det mesta). Den var tydligen väldigt fixerad enligt henne, hade alltså sjunkit långt ner! Både jag och Jonas fick känna på huvudet. Vet inte om det var en sån jättebra idé egentligen för JÄKLAR vad stort det kändes! Men det var ändå häftigt att känna :) Antar att det inte är onormalt stort eftersom hon inte sa något om det.

Tänkte på inlägget jag skrev sist om att magen sjunkit... Det var nog mellan dom korten som den fixerade sig, eftersom magen ju sjunker då. Och det har känts också, för jäklar vad det ilar och känns tungt nedåt ibland. Det har lugnat sig nu när den redan är på plats.

Efter att hon känt på magen mätte hon och lyssnade på hjärtat. SF-mått på 35 nu, ligger kvar vid övre kurvan. Hjärtljuden hamnade lite högre än vanligt, 144 slag/minut, men det var för att vi hade petat på huvudet på den och då brukar dom bli lite irriterade sa Anneli.

Nu den senaste veckan har jag haft jättemycket sammandragningar. Särskilt på kvällen natten. Magen är verkligen som en sten! Går nästan inte att röra sig. Ibland gör det ont, men oftast är det bara obehagligt. Har lite värk då och då, men ett tag till får den nog så lov att stanna i magen. Tills det blir juni i alla fall :)

 

Sara H

15 maj 2012 22:34

Jag har sagt det förut men måste säga det igen, du har super fin mage och jag tycker inte att den ser så himla stor ut. :)

http://sarajohannaholmstrom.blogspot.com

Jossan

16 maj 2012 11:56

Tack :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En hel del har hänt sedan sist.   Numera är jag förskollärarstudent. Jag trivs bra på utbildningen och jag är nöjd med de studieresultat jag uppnår! Programmet läser jag på distans och jag har precis avslutad min första verksamhetsförlagda utbild...

Äntligen, efter ett år av slit, har en diskmaskin flyttat in i vårt hem. Det känns så himla skönt! Har tjatat om det både på instagram och Facebook, men alltså förstår ni hur skönt jag tycker att det är?! Innan har diskberget snabbt vuxit till (d...

Ja, det är som vanligt det här. Ett blogginlägg här och där med långa mellanrum. Det är som att lusten och tiden för att blogga går i perioder, just nu kände jag för att skriva lite. Det var ju faktiskt två månader (!) sen sist...   Våran lil...

Sju månader har gått sedan den finaste av alla kom till oss. SJU månader! Det är ju inte riktigt klokt vad fort riden går. Nu är Sixten närmare ett år än nyfödd. Våran lilla snutte! Satt tillsammans med Sara och kollade lite i förlossningsjournal...

Sixten är en väldigt lättsam pojke på många sätt och vis. Men när det kommer till det där med sömn är det lite annat. På dagarna går det oftast jättebra att få honom att somna, i vagnen. Inne eller ute spelar ingen roll, bara vagnen gungar somnar ha...