Ja, igår var jag ju iväg på lite "äventyr".

Börjar med healingen.

Hon som jag var till heter Solveig, gullig människa tycker jag :) Hon är verkar så snäll. Har träffat henne förut också.

När jag kom dit fick jag lägga mig på en brits, typ som en såndär massagebänk.

Låg på rygg med huvudet på en kudde. Hon hade tänt en brasa i kaminen så det var varmt och skönt. Värmeljus på bordet hade hon också tänt.

Himla skönt och avslappnande kändes det där.

Under själva healingen fick jag blunda. Solveig gick runt britsen och skickade energi till mig. Det kanske låter konstigt men ja, så var det.

Hon sa innan att jag bara skulle slappna av och andas djupa andetag och inte tänka så mycket. Försöka lägga märke till om jag kände något i kroppen.

Vissa kände mycket, andra kände ingenting sa hon.

Hon höll på ungefär en timme, lite mindre, men tiden gick fort. Kändes inte som att jag bara låg där.

Ibland röck det till i någon del av kroppen, ibland kliade det på en punkt och ibland gjorde det ont. RIKTIGT ont ibland alltså. Särskilt i min axel, som jag har ont i annars också. Men när hon healade gjorde det så ont så jag nästan ville kliva upp och skrika. Men jag låg kvar och var tyst. Hade inte talat om innan att jag hade ont i den, men hon frågade sen om jag hade ont i den. För hon såg på mitt ansiktsuttryck och ansiktsfärgen att det gjorde ont.

Mina ögon hade tydligen sett ut som när man sover djupt och drömmer, att man liksom ser hur dom rör sig under ögonlocken. Så hade det särskilt gjort när jag också kände saker i kroppen.

Solveig berättade att det jag kände i kroppen, det var att det liksom behandlades. Att enerig kom in och ut typ.

Det här låter helt flummigt kan jag tänka mig, men jag kände verkligen massa saker i kroppen.

Sen berättade hon lite vad hon hade sett. Man har ju shakran i kroppen, olika shakran står för olika saker. Dom är också i olika färger.

Mitt navelshakra, solarplexus och shakrat vid hjärtat var det hon hade sett mest. För där hände det mest för mig just nu. Dom områdena handlar mycket om relationer (alla sorters relationer) och kärlek. Solarplexus kan man säga är där man tar in saker, där man "bryr sig" liksom. Mitt solarplexus var för stort, jag tar in för mycket av andra liksom och bryr mig för mycket. Vilket kan göra att det känns lite jobbigt. Så hon tyckte jag skulle försöka stänga det lite. Se det som en slutare på en kamera, låta den vara halvöppen liksom. För så mycket som jag tar in och bryr mig, det var inte riktigt bra. Och det vet jag själv också, jag tar mig an andras problem och sånt så himla mycket så ibland känns dom som mina problem. Men sån är jag. Jag bryr mig om människor och vill hjälpa. Men att ta in för mycket innebär också att man tar åt sig för mycket av saker, oroar sig och så.... Så lite ska det nog stängas tror jag.

Sen fick jag lära mig att ta in energi själv. Rätt häftigt att man kan få en känsla att något kommer in i ens kropp, att man kan känna enerig mellan sina egna händer. Som att man håller en boll men det inte finns någon.

Häftigt var det.

Jag skulle faktiskt vilja kunna lite sånt här själv. Lite har jag ju lärt mig nu, så ska prova att heala någon snart tror jag, Bara för att se om det går.

Det hände mycket, men kan inte ta allt här. För jag vet inte hur jag ska skriva.

Senare på eftermiddagen igår var jag ju till Lisa, Jonas kusins fru.

Trodde att det var massage jag skulle på, men det var inte riktigt vad man kan kalla massage.

Ortobinomi hette det. Här kan ni läsa vad det innebär.

Genom att trycka på vissa punkter på kroppen manipulerar hon muskler eller hur man ska säga, för att leder ska kunna rätta till sig och bli som dom ska vara.

Först fick jag ställa mig vid en vägg och så tittade hon på mig för att se om jag var rak.

Det var jag INTE.

Jag var sne, väldigt sne.

Sen fick jag gå lite och hon tittade.

Hon sa att när man går ska hela kroppen samarbeta, i samma rörelse liksom. Min kropp var uppdelad i två, överkroppen gjorde en sak och underkroppen en annan.

Det gör att man belastar fel och får ont i ryggen och nacken. Och det har ju jag.

Hon frågade om jag hade problem med mitt bäcken också, det trodde jag inte sa jag. Men hon sa att det också var snett och alldeles för stelt, det skulle vara mer rörligt.

Fick ligga på en massagebänk och så tröck hon med fingrarna. Det gjorde ont ibland, ibland inte.

Hon sa att vissa saker hade jag haft i flera år, vissa problem var mer färska. Men dom berodde på dom tidigare sakerna och felbelastningen.

Det här är också svårt att förklara, blir så rörigt.

Men i alla fall så rätade hon till mig lite, men om ungefär två veckor borde jag göra om det sa hon. För jag var så sne så hon kunde inte få till allt med bara en behandling. Så kommer nog göra en uppföljning på det här.

Hon sa att jag inte borde jobba imorgon (idag alltså), men att var det bara fyra timmar (vilket jag jobbade idag) så gick det väl bra. Men det var max.

Nu förstår jag varför man inte borde jobba. För det gjorde ont. Ibland till och med så jag mådde illa. Men ja, det går nog över till i morgon :)

Nu ska jag kolla på "En unge i minuten". Så bra program!

 

Sara H

30 mars 2011 20:45

Ja.. det låter väldigt hokus pokus men vad kul att du fick en bra upplevelse av det hela. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En hel del har hänt sedan sist.   Numera är jag förskollärarstudent. Jag trivs bra på utbildningen och jag är nöjd med de studieresultat jag uppnår! Programmet läser jag på distans och jag har precis avslutad min första verksamhetsförlagda utbild...

Äntligen, efter ett år av slit, har en diskmaskin flyttat in i vårt hem. Det känns så himla skönt! Har tjatat om det både på instagram och Facebook, men alltså förstår ni hur skönt jag tycker att det är?! Innan har diskberget snabbt vuxit till (d...

Ja, det är som vanligt det här. Ett blogginlägg här och där med långa mellanrum. Det är som att lusten och tiden för att blogga går i perioder, just nu kände jag för att skriva lite. Det var ju faktiskt två månader (!) sen sist...   Våran lil...

Sju månader har gått sedan den finaste av alla kom till oss. SJU månader! Det är ju inte riktigt klokt vad fort riden går. Nu är Sixten närmare ett år än nyfödd. Våran lilla snutte! Satt tillsammans med Sara och kollade lite i förlossningsjournal...

Sixten är en väldigt lättsam pojke på många sätt och vis. Men när det kommer till det där med sömn är det lite annat. På dagarna går det oftast jättebra att få honom att somna, i vagnen. Inne eller ute spelar ingen roll, bara vagnen gungar somnar ha...